Kungsladugårds kyrka
Av Ingmar Linderås
År 1900 utgav en av prästerna i Carl Johans församling en bok med titeln ”Den kyrkliga nöden i Göteborg”. Hans namn var Richard Conricus (han har givit namn åt Conricusgatan i Skytteskogen). I sin bok talade han för fler och mindre kyrkor i Göteborg, främst då i bostadsområden utan kyrka.
I början av 1930-talet tog önskemålen och planerna på en kyrka i Kungsladugård fart. Det bildades en kapellstiftelse den 11 april 1933. Samma år började en syförening arbeta och den första försäljningen hölls våren 1934. Redan från början stod det klart att det var fråga om ett arbete på lång sikt; man inriktade sig till en början på att värva medlemmar. Efter första året var medlemsantalet 351, försäljningen inbringade 3.159 kronor och behållningen vid det första årets slut var 6.334 kronor.
Det var från början inte sagt något om var kyrkan skulle ligga, men det sägs att man önskade få den så nära Västra Kyrkogården som möjligt, så att dess kyrkklocka skulle kunna användas även vid begravningar på kyrkogården (klockstapeln på Västra Kyrkogården har tillkommit långt senare). Kyrkan skulle också ha lokaler för konfirmandundervisning, barn- och ungdomsverksamhet samt diakoniarbete.
I december 1936 tillskrev man Drätselkammaren för att få en tomt reserverad i hörnet av Svalebo/Fridhemsgatan. Följande år arbetade man med att få fram ritningar till en kyrka. Under 30-talet hade det också höjts röster för en församlingsdelning; 1939 hade det gått så långt att det fanns ett förslag att Kungsladugård-Sannaområdet skulle bilda en egen församling. Man tänkte sig då bygga en församlingskyrka på ovannämnda tomt och de insamlade medlen skulle kunna användas till ett församlingshem. Kyrkostämman i Carl Johan avstyrkte dock 1941 förslaget till församlingsdelning och det hela föll. Kriget gjorde säkert också sitt till att inga nya beslut fattades.
År 1951 dök ett nytt förslag till tomt vid Majgatan/Oxhagsgatan upp och man bestämde sig till sist för denna. Olika förslag togs fram och arkitekt Anders Berglund fick i uppdrag att rita kyrkan. Våren 1959 godkändes ritningarna och byggfirma Axel Engström AB fick uppdraget att bygga kyrkan. Entreprenadsumman var 320.000 kronor. Göteborgs Stadsfullmäktige beviljade 30.000 kronor ur Renströmska fonden som ett bidrag till klockstapeln.
Den totala byggkostnaden inklusive klockstapeln blev 435.000 kronor. I maj 1961 var skulden 50.000 kronor. En orgel beställdes från orgelbyggare Magnusson 1963 till ett pris av 48.000 kronor. I början av 70-talet blev lokalerna för små och en tillbyggnad gjordes 1974 till en kostnad av 130.000 kronor.
Själva kyrkan uppfördes 1960. Det första spadtaget togs en kall vinterdag i början av januari av kyrkoherde Henrik E Carlson, och kyrkan stod färdig i december. Den invigdes av biskop Bo Giertz fredagen den 16 december, och den första högmässan hölls påföljande söndag, den 4:e söndagen i Advent.
Kyrkan är uppförd av medel som till allra största delen har samlats in på frivillig väg av och bland människor i Kungsladugård. Många gåvor har under årens lopp skänkts av enskilda och organisationer, bland annat Egnahemsföreningen. Någon församlingsdelning blev aldrig av, varför Kungsladugård med dess kyrka ingår i Carl Johans församling och vill vara dess andliga centrum för alla som bor i Kungsladugård.
Ur Eget hem i Kungsladugård, Kungsladugårds Egnahemsförening 1994, sidorna 68–69. Se sidorna i pdf:en.
